lite av varje

Samtal pågår

hela tiden även om vissa är ljudlösa. Vi pratar, vi ringer samtal, vi sms:ar, vi pratar på Facebook, bloggar och twittrar, ord flödar hela tiden och inte utan att man ibland vill uppleva tystnad och bara vara.

Funderar på hur detta kommer att påverka oss med tiden. Funderar hur det kommer att bli om tex fem, tio år. Åt vilket håll går utvecklingen? Ja, inte utan att man ibland funderar på det.

Om inte jag minns fel, köpte jag min första mobiltelefon 1994, det var ingen liten sak och man vågade knappt ringa för att det var dyrt. Min första dator köpte jag kring 1995 och inte var den uppkopplad till internet, jag var fascinerad av Word, orbehandling och dess möjligheter, men nån skrivare hade jag inte, det köpte jag nog kring 1997 och jag kopplade upp mig på nätet 1997.

Där någon gång började samtalet att så smått ta form, jag började chatta och det känndes obegripligt att man samtalade med okända människor och en del på andra sidan jordklotet. Jag tröttnade dock ganska snabbt på det.

Sen gjorde jag en helt meningslös hemsida och ja, den hade en gästbok men det var ingen som skrev i den mer än min pappa som tyckte att jag var duktig som hade skapat den själv. Kan undra vad som hänt med den, den var gratis och jag vet att jag aldrig medvetet avslutat den. Den svävar kanske omkring någonstans i nån annan värld med gästboken där min pappa skrivit en kommentar.

Mailandet tog fart och det var liksom kul att skicka mail till sina vänner om både det ena och andra. Mobiltelefonerna blev bara mindre och mindre, jag hade en som var lite större än en tändsticksask och då började man sms:a till sina vänner. På jobbet fick man inte använda mobilen, i alla fall inte där jag jobbade.

Jag försöker komma ihåg alla mobiltelefoner jag haft och när jag köpte den första  med kamera i, nån gång 2005 kanske. Min första digitalkamera köpte jag 2005 begagnad. Jag skickade bilder till foto Sm på nätet och var helt förundrad över att många människor kunde se just mina bilder.

Sen har allt gått i en ryslig fart, jag har min andra systemkamera och mobilkamera, vilken i ordningen vet jag inte, den finns alltid med, var jag än befinner mig. Någonstans flyttade en gps in i mobiltelefonen också.

Det mesta är trådlöst idag, finns ju tom minneskort som trådlöst för över bilder från minneskort till din dator.

Kommer det snart en retromobiltelefon? Kommer våra ättlingar att gå på mobiltelefonmuseér eller finns det redan?

Allt vi skriver idag, kommer det finnas kvar om hundra år? Alla bilder vi tar, kommer de att finnas kvar ute i cyberrymden? Kanske finns det internetarkeologer i framtiden?

Ja, mycket kan man fundera över och visst är människan en riktig uppfinnare och skapare.

I dag tog jag mig lite tid för att uppleva naturen, vem som nu skapat den, tvistar de lärde om. Kanske kan någons gästbok tala om det i framtiden...vem vet. Får jag nys om något kan jag skicka ett sms eller blogga om det.

2011-10-20 22:39   EGW

Sådana där funderingar kan man bli rätt kollrig av! :-) Men jag är säker på att det sitter härskaror av akademiker runt om i världen och filar på doktorsavhandlingar om det.

En sak är i alla fall klar. Nätburen kommunikation har gjort världen mindre. Och ökat möjligheten för vem som helst att göra sig hörd. Det har uppstått ett slags global bygemenskap. Min senaste vän på min andra fotosite, Blipfoto, bor t ex i Indien.

Jag kommer att tänka på havet, som du porträtterat i dag. Samma hav skvalpar mot kuster runt hela jorden.

Den yttersta frågan gäller förstås vad det är för värld vi håller på att bygga, när det gäller trygghet, rättvisa, levnadsstandard etc. Många tror att det mest blir sämre för jordens flertal, men ser man på siffror över sådant som fattigdom och läskunnighet, så blir det bättre. Färre fattiga och fler läskunniga, globalt sett. Fortfarande för många som lever i nöd och elände förstås, alldeles för många. Men som jag sett det, så blir det i alla fall långsamt bättre. Och våra dataprylar hjälper till med det. Mobiltelefoner t ex, de kan användas över hela Afrika. De försökte förr sätta upp trådtelefoni genom landsbygden, men det gick inte. Folk rev ner ledningarna för att sälja dem.

Själv tycker jag i alla fall att jag fått förmånen att leva i en spännande tid, när gränserna för vad vi kan göra hela tiden flyttas.

Svar från Pia-kristina 2011-10-20 23:38

Kanske får man uppfattningen att jag tycker att det var bättre förr innan vi började nätverka och kommunicera med varandra på nätet, men jag tycker att det är positivt. Men ibland när man tänker på hur fort allt gått kan man bli lite förundrad. Precis som du tänkte jag på havet när jag tog bilden, att det är samma hav som hela tiden rör på sig, presic som vi människor som hela tiden är i rörelse. Som sagt , jag tycker det har fört med sig mycket positivt. Kanske därför jag trots allt försökt hänga med i utvecklingen.