lite av varje

Städning och målning

stod på schemat idag, alla gamla saker har nu fraktats bort, bara en del är kvar. Vi bestämde oss för att måla furupanelen i den lilla hallen vit.

Städningen skötte Camilla idag och hon sopade alla väggarna och dammsög, det var gott om spindelväv och damm på väggarna.

Jag passade även på att ta ett porträtt på henne, fint med en gråa väggen i bakgrunden.Skuggorna i bakgrunden kanske stör lite och skuggan vid hennes hals.

Lite historia om gamla skolan:

!861 beslöt man i Hörviks byalag att uppföra en skola som senare har  använts som post och museum och är en av de äldsta i kommunen.. Det var 31 stycken familjer på Hörvik som bidrog till byggandet av skolan, genom dagsverken, pengar mm. Året därpå påbörjades skolverksamheten och höll sen på i denna byggnad till år 1905. På denna tiden var ingången mitt  i den västra sidan (där Camilla dammsuger på bilder ovan) och försedd med en vacker portal. Skolan var två meter längre än i dag och lärarbostaden var i den norra delen.

Det var inte all gånger lätt att vara lärare.

Kring sekelskiftet skrev lärarna i Mjällby kommun inlagor i tidningarna och klagade på det svåra lynnet hos invånarna på Listerlandet.

Barnen fanns svårhanterliga. Carolina Wigfors tjänstgjorde i Hörvik från 1866 och 1870 står det i skolrådets protokoll " På begäran av mamsell Wigfors.. vars hälsa visat sig lida av den osunda fuktigheten i Hörviks skolhus, medgav skolrådet, att hon må tillsvidare utbyta Hörviks skolrote mot Nogersunds"Man fick dessutom öka hennes lön med 50 riksdaler. År 1877 skrev Hörviksborna till skolrådet med följande lydelse:

"Med anledning av härvarande skollokals olämplighet, såväl vad beträffar dess osunda läge vid havstranden, vilket även har till följd att huset tidtals är kringflutet av havsvågorna, så att man varken kan komma in eller ut, som ock det otillräckliga utrymmet för undervisningens ändamålsenliga bedrivande2.

Sedan begär man ett nytt skolhus. Tilläggas kan också här att de gamla i Hörvik länge kom i håg hur man vid högvatten fick bära den sista lärarinnan Hilda Bengtsson till skolan, när den spång som man brukade använda var översvämmad.



Postat 2010-05-31 23:45 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Jag gick igång..

på ett inlägg om svartvitt foto eller färg, har tänkt så mycket på detta. En person sa till mig, jag tycker om s/v foton och då tänkte jag, varför kan du säga så, att du enbart tycker om s/v foton,  för att de passar bättre med din inredning, tänkte jag och det var kanske lite fördomsfullt av mig men vad gäller denna person så är hon inte för färger som sticker ut och till saken hör att hon mår inte så bra trots sin kontroll över färgerna och hur allt ska stämma in med allt annat.

Mina ögon ser i färg och det gör de flesta, jag är tom lite färgblind enligt ett test jag gjorde för längesen. Vi ser i färg, våra ögon är skapta så, det finns naturligtvis de som är färgblinda.

Varför föredrar vissa personer s/v foton? När jag var barn och var hos farmor och tittade på hennes gamla foton så var de svartvita och det var det eftersom det inte gick att ta i färg, utvecklingen hade inte gått så långt. När jag var barn och tittade på tv var det i svartvitt.

Jag personligen tycker om både och, vissa foton förstärker i svartvitt medan andra förstärker i färg. Ett foto på hav, skog eller annat vi har i naturen går jag igång på. Jag älskar färger, det berör mig, jag kan känna sån glädje över färger. Synen är ett sinne vi fått och det i färg, varför vill vi då stänga av det eller se svartvitt. Varför är det bättre, något som du ser i färg ska visas i svartvitt i foto?

Jag tycker att man låser sina sinnen om man bara föredrar s/v. Varje bild, foto har sitt.

Jag såg en fotoutställning för ett tag sen av en finsk fotograf Esko Männikkö, alla foton var i färg och inramningarna var olika, gamla tavelramar av olika slag och fotona var fantastiska i färg.

Vi är bra på att stänga av våra sinnen, vi blir påverkade av allt runtikring oss och glömmer vad vi egentligen tycker om, vi vill vara beiga, inte sticka ut, vara som alla andra.

Våra sinnen styr oss och de har en koppling till hur vi mår, va rädd om dem.

Jag tycker om denna bild i färg men kanske förstärks den mer i s/v. Vad tycker ni?

 



Postat 2010-05-28 01:34 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Fick en Clematis

av min man häromdan och alltid när jag hör clematis får det mig att tänka på en historia jag en gång läste om en man som , det här var nog ett tag sen, som var på en date med en tjej och de promenerade i en park eller trädgård av något slag och det var så där pirrigt det brukar vara när man är på en date.

Hursomhelst fanns där Clematis som blommade vackert och han ville väl kanske imponera med att han visste vad blomman hette och även vara fin och ta in det vackra de såg.

- Åh vilken vacker Clitoris sa han

Ja, vad som sen hände vet jag inte men tjejen blev nog lång i ansiktet.

Ja det var en liten historia.



Postat 2010-05-27 12:12 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Näbbgädda..

kallar min man mig för ibland.. Idag var det dock andra näbbgäddor som lekte här och det är tydligen lite sent. Min man plockade fram spö och kastade men inget napp blev det.

Vi diskuterade sen hur man bäst tillagar en näbbgädda och det är ju en speciell fisk med sina gröna ben. Jag vet inte hur man bäst tillagar denna fisk men enligt min man så har han ätit den kokt i sin barndom men den sågs inte som någon delikatess. Är det någon som har tips i fall vi nu skulle få någon så mottages det tacksamt.

Jag blev också fotad idag.

Idag har dessutom fotat ett syskonpar och det är kul men oj vad svårt, mycket att tänka på. Men så här blev ett par av bilderna.

 

 

 



Postat 2010-05-27 01:34 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Sandöbron

Läste Torbjörn Olssons blogg här på fotosidan där han hade gamla foton på sandöbron från 69, kom då på att det finns ett foto på mig som barn när jag står på bron och den är från 1970.

Min familj dvs, pappa, mamma och mina två äldre bröder och jag vi åkte under vår barndom varje sommar från Blekinge till Kemi i Finland och då körde vi genom hela vårt avlånga land upp till Haparanda och sen över till Kemi och tillbringade sommaren hos farmor och farfar.

Resan gjorde man inte på en dag utan en övernattning blev det minst och ibland fler tom. Hela bilden var fullpackad och tält hade vi alltid med oss.

Så jag tycker att jag sett ganska mycket av Sverige.

 

Jag hos farmor samma sommar, med en släkting som fotade.



Postat 2010-05-25 11:31 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa