lite av varje

Trodde att de var för sent

men det är väl adrig försent att lära sig eller att förändra sitt liv.Jag trodde det ett tag men jag inser nu att så är det inte. Det finns inget slut . Det finns alltid en framtid. Så länge det finns en gnutta nyfikenhet och vilja så är inget omöjligt. Det är bara så himla lätt att fortsätta i samma hjulspår.

För tillfället känns det väldigt spännande att leva och ett leende på läpparna har jag, trots att att det rent privat har hänt en del tråkigheter och oron har lägrat över mig, men jag ser en ljusning och känner en tacksamhet, för det kunde varit och blivit mycket värre. Den känslan jag just nu har efter alldeles för lång tid med arbete där jag ej haft något större inflytande över min situation är att jag känner mig som Pia, en person som from nu styr och det hänger på mig hur det ska bli.

Men jag vet kanske inte än vad jag gör, för när jag vet, uppskattar jag det kanske mindre. Har precis läst ut Micael Dahlens bok "Nextopia". Har ni inte läst den så kan jag rekommendera den.

Blev betänksam och lite förvirrad när jag läste den, om vårt förväntningsamhälle vi lever i, vi lever på förväntningar. Det är det som ger oss kickar, att inte kunna greppa något som finns utom räckhåll.

Vad gäller bloggandet så har vi kanske blivit våra egna paparazzin eller förväntningsamhällets version - blogarazzi.

Det är förväntningarna som driver oss framåt. naturens avsikt har aldrig varit att vi skulle vara lyckliga. Naturens avsikt har varit att vi ska försöka bli lyckliga. Ok, jag jobbar på det.

Framöver kommer jag att tillbringa mycket tid i Halmstad och jag ska försöka hinna med att utforska staden och trakterna här lite mer.

En olycka idag, presic där jag skulle svänga in.