Konstruktiv kritik
Tänkte jag försöka ge dessa bilder som en viss fotograf som bor i Hörvik tagit på mig och lite annat, den blir kanske inte såå konstruktiv, hursomhelst heter jag corvus och det är helt i sin ordning om ni kallar mig för korven, ser kanske inte ut som en korv, men jag kan faktiskt tänka mig att äta korv, är ju inte så kräsen med maten precis.
Jaha, vad säger man om denna bild, jag tycker att jag är stilig, mitt bröstparti är vackert, men herregud, man ser ju inte mina ögon och så tycker jag att bakgrunden inte är den bästa eftersom stenarna rör till det.
Den här är något bättre, jag ser lite illmarig ut och skärpan har hon nog justerat lite här, tycker bakgrunden är fin .
Här ser man än en gång hur stilig jag faktisk är även om jag inte är så färggrann. Mina ben är vackra även om jag är både kobent och hjulbent. Bakgrunden är inte här så bra och så har hon beskurit bilden och jag är där i mitten.
En bild med lite action, håller på med att slänga i mig en macka i allhast och det har hon fångat bra, den hänger ju liksom i luften, ögonon ser man nog bättre om man förstorar bilden.
Här har vi då en svartvit version på mig och den är väl hyfsat bra, tycker bara det är synd med hustaket i bakrunden.
Ha ha men den här då, ser ut som jag inga ögon har eller att jag blundar. Återigen ett hustak i bakgrunden.
På denna har jag fixat lite punkfrilla men tyvärr har fotografen inte lyckats med denna bild, urkass om jag får säga så, trots att jag var så fin.
Den här visar verkligen vilken aptit och livsnjutare jag är, tar allt på en gång och vet ni det att jag gömmer undan till sämre tiden, man får inte vara dum.
Ja ja, börjar bli lite tjatigt med dessa bilder.
Händer att jag doppar fötterna i vattnet och det är precis vad jag gör här men det är kanske inte så lätt att se.
Här har fotografen tagit en bild och inte vet jag vad hon vill förmedla, ni vet kanske. Fast det är klart, man kan undra hur länge den rostiga kroken suttit på denna sten och vem har sett till att den hamnade just där.
Nä nu jäkla är vi inne på något farligt eller hett ämne, Ska man verkligen publicera bilder på döda kroppar? Är det respektlöst, just i det här fallet vet vi inte vem det är, vet bara att det är en död skrattmås. Hur känns det för anhöriga att se denna bild? Ja, den väcker många frågor.
Om jag ska sammanfatt dessa bilder, så är de väl hyfsat bra, kvaliteten är skaplig. Men perfekta är de absolut inte även om jag tycker att jag är hur snygg som helst. Fotografen har hängt upp sig på mitt ätande och visst äter jag en hel del men mitt liv består faktiskt av annat också, tex flyger jag rätt ofta.
Jag tycker att bild två var bäst. Vad tycker ni?
En trevlig helg till er alla från Hörvik!
MVH Anita
Hälsar en Mås och hennes fotograf.
vad härlig läsning och underbara bilder.
En saga värd att läsa igen. =)
Jag skrattar så jag ramlar av stolen .....helt crazy!!!!
Sånt här älskar jag.......kråkhumor på högsta nivå....HEJA PIA!!!!!!
♥♥♥
/Jörgen