Är jag ett original?

Eller är jag en kopia?

Frågan ställde jag mig efter att jag läst följande:

"Det sägs att vi föds som original men dör som kopior. Kopior av varandra för vi är så rädda för att vara avvikande, annorlunda. Behovet att vara älskad och accepterad, att vara en del i ett större helhet resulterar i att vi vingklipper oss själva."

Vi föds och har våra behov. Sakta med säkert formas vi av vår omgivning. Vi får lära oss hur vi ska bete oss i olika sammanhang. Som barn får vi upptäcka världen lite mer, så kommer den sk puberteten och hormonerna krigar i kroppen, en del av dem vill fortsätta att vara barn och en del vill vara så vuxna och veta allt bäst. Vi gör en sista revolt och trotsar de vuxna. Sakta men säkert slocknar lågan, flammar bara till då och då.

Sen börjar formprocessen och vi tittar på andra och vi vill helst göra likadant, se lika ut. Det känns bättre  för då behöver vi inte strida. Vi gräver ner våra drömmar, vi kompromissar och hjäper till att forma samhället och våra barn.

Så en dag händer det att vi vaknar till och upptäcker att tiden gått och vad har jag gjort, har jag bara kopierat och var tog originalet vägen? Vad hände med den? Är det någon som sett mitt original? Har den legat undangömd så länge att texten bleknat, går det ej längre att se vad det står?

Måste vi kanske börja gräva fram våra drömmar och försöka tyda vad det står i originalet? Måste vi kanske lägga tid på det.

Kanske hinner vi med en omstart när vi grävt en stund och till sist kunnat tyda originalet, om inte det tar allt för lång tid, det vill säga. Det kan ju göra det.

Helt plötsligt står vi kanske där och skakar som en hund inför en jordbävning då vi upptäcker att originalet gick att rädda från förfall och framför oss har vi frihet att själva välja vilken väg vi ska gå som original eller åt vilket håll vi vill flyga med de läkta och utväxta vingarna.

Ja, säg det, vad är jag? Får väl putsa lite till så kanske jag snart vet..

 

 

 

 

 

 

Inlagt 2011-01-23 13:53 | Läst 3270 ggr. | Permalink
Jag tycker inte om sådana motsatsförhållanden, antingen eller. I verkligheten befinner vi oss oftast i den valörrika gråskalan mittemellan
Svar från Pia-kristina 2011-01-23 23:51
Jag vet inte riktigt hur jag jag ska svara dig men ordet valörrika fick mig att tänka, ett ord jag inte stött på så ofta, jag sökte på valör och på Wikipedia fick jag detta svar http://sv.wikipedia.org/wiki/Val%C3%B6r. Valör är för mig värdet på pengar men det finns säkert andra betydelser som jag missat. Så värdet på pengar gråskalan mittemellan, undrar jag lite över. Är det kanske att låta bli att välja vilket också är ett val, som Ernst skriver, jag vet inte, men du får gärna vidareutveckla ditt resonemang om du vill och vill du inte så är det ok, för mig.
Hälsn Pia-kristina
Briljant skrivet, Pia-Kristina! Kanske är problemet med trygghet kontra individualitet/frihet universellt, men jag tror att det ligger mer naket i Sverige än på många andra ställen. Där jag lever nu finns många som gör andra val, tar risken att vara individer och följa sitt eget hjärta. Här finns inte idén att du ska tycka som Svensson gör, om du ska tycka något alls. För mig, som alltid gått min egen väg och tagit många törnar på grund av det så är det så befriande att man får lov att vara sig själv utan att någon förargar sig.

Men hur man än gör, och var man än lever, man gör sina val. Medvetet eller omedvetet. Att låta bli att välja är också ett val. Och hur man än väljer så får man ta konsekvenserna själv.
Svar från Pia-kristina 2011-01-24 00:03
Tack Ernst, jag blir, ja, jag vet inte vad jag blir, men mest glad och rörd av dina ord, det du delar med dig av dina erfarenheter och dina kloka ord. Tänker på orden som du skriver " att få vara sig själv utan att någon förargar sig , så befriande och härligt det måste vara.
Jag ska försöka att göra ett medvetet val. Tack än en gång!
Du borde ju bli författare!!!!!


Jag har ganska nyligen tagit fram en stark lampa och ett förstoringsglas, för det behövs när man ska kunna tyda min "originaltext " (hittade även spår av Tippex, vet du hur man skrapar bort det lättast ? ) ...så än så länge är jag mer kopia än original. Sorgligt , men sant....

Svar från Pia-kristina 2011-01-24 00:08
Christin, min stjärna, lampan kanske hjälper men fan ta den som uppfann Tippex, för mig är du Christin som jag tycker så mycket om, ett original.Kram !!
Wikipedia är knappast komplett.

Valörrik används ofta för att beskriva svartvita bilder med en vacker gråskala med många olika gråtoner. Alltså många nyanser.

Jag menar att verkligheten sällan är svart och vitt, utan att vi lever i den nyansrika gråskalan däremellan.
Svar från Pia-kristina 2011-01-24 00:20
Tack för ditt svar och visst håller jag delvis med dig om att verkligheten inte är enbart svart eller vit, visst finns det något däremellan, eller så klart att det finns men, i mitt inlägg drog jag till ytterligheterna, som lite av ironi eller poesi om man nu kan säga så. Det för att väcka mina egna tankar och kanske även andras i den nyansrika gråtonen som vi lever i.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver

XXX