Löven ligger klistrade på marken..
så sjunger Lars Winnerbäck i "Söndermarken. Vissa textrader fastnar lite extra
Så som himlen ser ut
en tisdag över skolans
kommunala korridorer
Klockan fyra i oktober
Strax innan det mörknar
och det luktar från bespisningen
av halvhjärtad husmanskost
och löven ligger klistrade
mot marken
Gråvita skyar
Tandläkarväder
Nån grävmaskin som sliter upp
en cykelväg vid fotbollsplan
Och nyponbuskar, nyponbuskar
Hela vägen nyponbuskar
ser jag när jag blundar
och nånstans där så blev jag
den jag är nu
Ja nånstans blev jag den jag är men nu är jag här och jag är den jag är..
Ett läkarbesök gjorde jag i dag och det hos en läkare jag inte träffat innan, ville få vissa prover tagna och jag gick på ganska bestämt, förklarade mina symtom. Vad jag misstänkte var inte läkaren riktigt överrens med mig om, trots att han inte kunde avfärda det heller. Jag förklarade och läkaren sa att :
- visst vi gör som du vill även om jag inte tror att det är så och vad jag tror kan vi ta sedan, vi börjar här ialla fall.
Jag sa då:
-När ska jag få veta vad du tror eller misstänker?
Läkaren sa:
- Det är inte så enkelt, våra kroppar är komplicerade.
-Jag vet, har faktiskt läst anatomi och sjukvårslära, sa jag.
- Man kan inte läsa sig till diagnoser bara genom läkarböcker, sa han.
- Jag har inte läst bara böcker, jag har hittat en hel del information på nätet, sa jag.
Jag såg hur han skruvade på sig .
-Jag har faktiskt 30 års erfarenhet av detta yrke.
Jag tänkte att jag har snart femtio års erfarenhet av denna kropp jag vandrar omkring i.
Jag sa:
-Jag har läst att om man har mina symton så ska man alltid undersöka det.
-Ok, jag skickar en remiss också, så får de göra en undersökning. Men jag tror inte att det är så som du tror. Men för att utesluta det du tror så gör vi så här. Verkar som du är rädd för att det är cancer.
- jag har inte nämnt något om cancer, sa jag.
Diskussionen fortsatte och det var som en maktkamp, eftersom jag var så bestämd, så var det som han tappade balansen och intog lite av en stridåtgärd. Han var tvungen att poängtera flera gånger att hans yrkeserfarenhet var lång. Jag trampade kanske lite på tårna eller inkräktade jag på hans revir?
Till slut sa han :
-Jag hade gärna pratat mer med dig, tiden går fort. Du är en ganska bestämd patient och det är inte så ofta man träffar sådana.
Bestämd, tänkte jag, jag är inte bestämd, snarare orädd i så fall , vågar prata och fråga, ser inte upp till människor för att de har en sk högre titel än jag, vi är alla människor.
Jag fick ta mina prover och nu återstår en veckas väntan.
En sak ska du veta Pia....läkare tycker INTE om att bli ifrågasatta....det har jag erfarenhet av, men det kan vi ta när vi träffas....tänk vad kul vi ska ha då, blir glad när jag tänker på att vi snart ska ses
Styrkekram till dig!
Kram Pia