lite av varje

Efterkrigseuropa blir pensionär....

9 maj firas segerdagen, den 9 maj 1945 kapitulerade Tyskland och vi fick fred. i år är det alltså 65 år sedan. Det känns långt borta, när man talar om 2.a världskriget, men det är inte så längesen, en 65 åring i dag är inte gammal.

Min far föddes den 9 maj 1939, så han var fem år gammal när kriget tog slut och eftersom han bodde i Finland så upplevde han kriget i sin närhet. Min farfar var ute i kriget så min far fick inte se honom mycket  de första fem åren. 

Tycker det finns all anledning att uppmärksamma denna dag och fortsätta med det, vi får inte glömma,  miljontals människor miste sina liv i detta krig som varade i fem år.

Den 9 maj 2010, ska jag tänka på min far som inte finns med mig,  jag ska tända ett ljus för honom och för alla de som miste sina liv under andra världskriget.

Min pappas konfirmationsbild

Min pappa låg i flottan och denna bild är från 1958, det är en igelkott han håller i händerna..

Den här bilden har jag tagit på pappa och det är säkert en av mina första foton, jag var sex år gammal.

Vi var ofta ute med vår lilla roddbot och badade.

Jag seglade med min pappa till Bornholm och Cristiansö, den här bilden är från Cristiansö 1997

Ha en fin söndag..

2010-05-09 02:38   EGW

Här i Canada är minnet av kriget mycket levande. Veterans day firas varje år, och fortfarande är det många deltagare som själva var med. Många miste förstås livet, och i stan finns ett monument med namnen på alla från Saltspring som inte kom tillbaka. Dubbelt påmind blir man förstås nu när Canada har stridande trupper i Afganistan.

Det är en märklig sak med detta, att det faktiskt var kriget som förvandlade Canada från en fattig sammanslutning av provinser som ständigt grälade inbördes till en modern och välorganiserad nation.