lite av varje

utanför mitt fönster 10

Ja, vädret har varit fint idag också. har inte hunnit vara ute så mycket som jag önskat.

Funderar lite på dagens händelser, all flygtrafik är stoppad i stort sett i hela europa, pga av av askan från ett vulkanutbrott på island. Har en kompis som skulle flyga hem från Spanien idag efter en 10 dagars vistelse där nere, till saken hör att hon är flygrädd. igår när jag hade kontakt med henne sa hon att de skulle flyga 10.30 och jag kollade idag och alla ryanairs flygningar stoppades 11.30. Men vad jag kommit fram till så har även deras flyg ställst in. Det här är märkligt med alla dessa naturkatastrofer världen drabbats av den senaste tiden, Haiti, Chile och nu även Kina har drabbats av jordbävningar.

Jag tänker på alla människor som blir drabbade och hur livet går vidare för dem som klarar sig och jag tänker på hur bra jag har det, än så länge iallafall. Jag har drömt om att vi drabbats av en tsunami och att jag stått och sett en stor våg välla in mot vårt hus. Tack och lov bara en dröm.

Haiti ligger på ön Hispaniola och jag har besökt ön i slutet av åttiotalet och Dominikanska republiken, det var fattigt men Haiti var och är än fattigare. Jag har tänkt på att det är så taskigt födelat vår välfärd. Vi spolar rent dricksvatten i våra toalettstolar och andra får gå kilometervis för att få en spann rent dricksvatten. Varför är det så här.

Jag har också märkt på mig själv att jag vill inte ha den lyxigaste standarden, jag vill ha det jag behöver, jag vill inte handla bara för att jag ska det, men enligt världsekonomin ska vi göra det.

Tänker också på mina somrar hos farmor i Finland, hur lyckliga vi barn var när vi kom dit och tillbringade fyra veckor där, inget vatten indraget,och utedass. Vi var vana vid vanliga toaletter och den standarden vi hade i de fina 60-talslägenheter som vi bodde i. Men det var inte svårt att ställa om, för hos farmor fick vi så mycket kärlek. När farmor gick till brunnen och hissade upp en spann vatten och hur hon sen lyste med en lite ficklampa och en lite kopp i den andra för att plocka upp skräp som låg på vattenytan. Vi blev inte sjuka och det gick hur bra som helst.

Vatten sparade hon alltid, regnvatten i tunnor som vi kunde använda i bastun för att tvätta oss. Jag vet inte hur många gånnger farmor sa att det var bra att tvätta håret i regnvatten.

Utedasset var så fint, farmor la ner lite jobb på den, hon klippte ut fina bilder från veckotidningar och prydde väggarna med och på trappen upp låg en fin hemvävd trasmatta.

När jag seglade med min pappa för ett antal år sedan var vi på Utklippan en ö längst ut i karlskrona skärgård och där fick jag se denna variant av utedass.

Här en lite skämtteckning gjord av mig för att illustrera våra långa resor varje sommar till farmor, vi barn i baksätet med en hund och mamma, pappa i framsätet och pappa som tänker på framtida projekt och ett av dem var att bygga ett mosaikbord till hemmet och mamma som sitter och kollar ut och ser ett konstigt torn...

Och här en bild på min familj, jag den minsta och min två bröder och mamma och pappa, hunden har inte kommit med riktigt men syns lite i nederkant, hon hette Micke.

2010-04-16 01:07   EGW

Själv har jag i stort sett aldrig haft mer än jag verkligen behövt, så hela problemet med överkonsumtion är lite abstrakt för mig. Men det är klart att det är subjektivt vad man behöver. Om vi föste ihop alla på Saltspring i baracker och hade kommunalt storkök med arbetsplikt skulle förmodligen konsumtionen per capita reduceras högst betydligt. Glöm egen bil, TV och dator! Ett rum till varje familj, barnfamiljer två rum. Vi skulle överleva.

Jag är glad att jag inte lever på det sättet, jag älskar vårt lilla hus och vår Corolla årsmodell 1989. Varmvatten i kranen, den goa stugvärmen från värmepannan när det är kallt, en söt liten trädgård... och massor av underbara grannar.

Så vad behöver man egentligen?

Men visst är världen orättvis. Det är ett faktum. Ingen som har försökt göra något åt det har lyckats. Inte heller samhällen med socialistiskt styrelseskick, där är välståndet lika ojämnt fördelat som på andra ställen. Fast antalet fattiga är ofta flera. Men den som känner sig ha mer än som behövs kan ju alltid dela med sig. Till Haiti, eller till Sveriges hemlösa. Här på ön finns också både fattiga barnfamiljer och hemlösa. Det pågår ständigt kampanjer och insamlingar av olika slag för att hjälpa dem.

Sverige som nation kunde hjälpa till att ge flera människor dugligt dricksvatten. Men sådana initiativ är inte alltid lyckade. I Bangladesh deltog Sida i ett jätteprojekt för att borra brunnar på landsbygden. Massor av dessa brunnar ger vatten med arsenik, så de har en gigantisk och långsamt fortgående förgiftningskatastrof.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/arsenik-gor-dem-sjuka-1.579246

Det går nog att lösa problemen på något sätt, men inblandningen av bistånd gör ibland ont värre.

2010-04-17 23:06   Pia-kristina

Tack Ernst det är alltid trevligt att läsa dina kommentarer och så kul att få respons från dig, jag läste artikeln och det är fruktansvärt vad snett det kan gå.