En Hörviksbo har varit i Stockholm

Tre dagar har jag varit i Huvudstaden med min vännina och gallerikompis som var en av finalisterna till årets konstnär i Suomiart, en förening för sverigefinska konstnärer. Hon vann dock inte men var så nöjd med uppmärksamheten och att få deltaga i detta evenemang som hölls i Konstnärshuset i Stockholm.

Jag passade på att vandra omkring och känna stortadspulsen och jag tycker om att komma till storstan ibland, känna mig anonym, jag kan sätta mig var jag vill och bara ta till mig intrycken. Jag är ingen shoppingfreak men jag kan tycka om att gå in i vissa affärer och bara titta.

De gånger jag varit i Stockholm har jag upplevt att man blir trevligt bemött även om jag ibland får upprepa vad jag säger för att min dialekt är svår att förstå, för vissa.

 

Här har ni min vänninas bidrag, Kaija Anttila, i detta sammanhang.

 

Konstnärshuset på Smålandsgatan

Henrik Wilén, kulturråd från Finska ambassaden öppnade med ett tal.

 

 

 

Finalisterna intervjuades.

Det filmades

 

Årets Konstnär Suomiart.

Läs mer här http://www.finland.se/Public/default.aspx?contentid=220617&nodeid=36125&culture=sv-FI

 

Publikens favorit

Årets unga konstnär

Inlagt 2011-05-14 16:57 | Läst 3484 ggr. | Permalink
Det är ju något visst med Stockholm. Inte minst när man inte bor där :-) Faktum är att jag själv en gång i tiden blev hjärtligt uppledsen på storstadslivet, trots att jag länge stortrivdes där. Tråkigt nog hade jag inte upptäckt gatufoto då, annars hade jag kunnat skaffa mig en ny infallsvinkel på stan. Annars brukar jag säga att det Stockholm jag växte upp i inte finns kvar, och i det nya Stockholm som växte fram är jag egentligen inte riktigt hemma. Vi växte åt olika håll, Stockholm och jag. Och störst vinner, som man säger :-) Så jag tog mitt pick och pack och flyttade till Nyköping.

Trevligt att folk har en vänlig ton, men man får se upp för ficktjuvar.

Det var ett färgsprakande bidrag din väninna lämnat, kommer mig att tänka på en husvägg som länge varit föremål för affischklistrare och graffitikonstnärer. Jag tittade också på det vinnande bidraget. Jag vill inte yttra mig om dess förtjänster, eftersom jag bara sett det i pyttelitet format, men det förvånar mig att ett stycke "serieteckning" placerade sig så bra.
Vinnande bidraget är ett broderi som är gigantiskt stort, flera meter faktiskt och har en del politiska budskap eller reflektioner över hur det påverkat många människor sen alliansen tog över makten.
Tack Ernst!



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver