Det pågår ett krig uppe i vår skorsten

Kajor eller alikor som vi kallar dem här har försökt bygga bo i vår skorsten och under flera morgnar har de hållt ett fasligt liv. Vi hade ett nät där tidigare men den har blåst iväg. Idag satte vi dit ett nytt och rensade från alla kvistar de börjat bygga boet med och nu är det ännu mer liv och jag vet inte riktigt varför men de slåss och den övriga flocken på några hundra stycken sitter i ett träd en bit bort och hejar på. Så klart var det inte populärt att vi satte dit ett nytt nät.  Alikan har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga till problemlösningar, läste jag, men det verkar som konfliktlösning inte är deras starkaste sida.

 

 

 

Latinskt namn:
Corvus monedula - vilket betyder, myntätande korp..
Typiska kännetecken:

35 cm. Den minsta av våra kråkfåglar. Helt svart, förutom nacke och huvudsidor som är gråa. Ögonen ljust gråvita. Intelligent och läraktig fågel.
Finnes:
Förekommer allmänt i södra Sverige upp till mellersta Värmland och sydöstra Dalarna. Sedan tämligen allmänt längs med södra Norrlandskusten. Sedan 1980-talet verkar kajan öka i norra Norrland.
Äter:
Provianterar ofta på åkrar, avskrädeshögar eller rotar runt i papperskorgar. Äter det mesta. Besöker gärna trädgårdar på sensommaren och äter då frukter och bär.
Läte:
Ett upprepat ”kja” eller ”kjä”.
Häckar:
I holkar eller ihåliga träd, men även i håligheter den kan finna i byggnader eller i skorstenar. Finns det möjligheter så häckar kajor gärna tillsammans i stora kolonier.

Kajan har lång historia som svensk häckfågel. Nämns i skrift redan på första halvan av 1400-talet. Från mitten av 1800-talet finns det uppgifter om att kajan förekom sällsynt i södra Skåne och på Öland. Även i Mellansverige var bestånden glesa.
Av allt att döma ökade kajan i antal kraftigt under senare delen av 1800-talet.
Antalet häckande par i Sverige är uppskattade till mellan 150.000 – 400.000 par.
Kajan har varit ett omtyckt försöksdjur för etologer och den har visat sig vara mycket läraktig och lättdresserad. Den har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga till problemlösningar, till exempel vid komplicerade omvägsförsök.
Forskaren Konrad Lorentz, har undersökt de beteende som reglerar umgänget inom en kajkoloni, och han fann därvid så många intressanta och fasta normer att han ville betrakta kajkolonin som ett av de mest fulländade organiserade djursamhällen bland ryggradsdjuren.
Redan under försommaren kan man se stora kajflockar som flyger omkring i skymningen för att hitta ett övernattningsställe. Dessa flockar består ofta av yngre icke häckande fåglar. Kajan blir könsmogen först vid två års ålder.
Senare under sommaren växer dessa flockar till då de fylls på med vuxna individer och deras ungar.
I stort sett har de övervintrande kajorna i södra Sverige blivit allt fler, men de som flyttar beger sig ofta ner till Nordsjöländerna och Västeuropa. Dessa flyttare återkommer i februari eller mars.

 

Inlagt 2011-04-14 18:54 | Läst 5671 ggr. | Permalink
Intressant text, Pia-Kristina och Alfs historia gladde mig mycket. Fåglar och andra djur ÄR kloka och förstår när människan vill väl. Själv är jag måsälskare så jag kan verkligen skriva under att dessa också är smarta:)
Svar från Pia-kristina 2011-04-14 20:22
Visst är de kloka, ja, jag älskar ju också måsar och all annan sjöfågel.
Kajor kan sätta färg på tillvaron. Tänk, jag visste inte att alika betydde kaja, har aldrig tänkt på det.
Kajor är en av mina favorit fåglar...korp, kråka, skata...fascinerande varelser. Och smarta.....
Det var ju en rar historia som Alf berättade, man blir riktigt rörd när man läser om människor som bryr sig om djuren och värnar om deras liv.

Ha det så bra, Pia....snart kanske vi är med "Utter" :)))))
Kaja = alika, hade ingen aning om detta. Kajor är annars för oss Uppsala-bor en bekant fågel. Lite väl bekant tycker en del för de kan vara fasligt störande i stan. Viss skjutning måste därför till av och till, vad man nu än tycker om det.



(Visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?