lite av varje

Som stormen river öppet hav

Jag stod just mitt i livet,
Visste inte vilken väg jag skulle gå.
Jag hade trott på allt som stod skrivet,
Tills den dagen då jag började förstå.

Jag har rusat blint på vägen,
Och inte sett mig om åt nåt annat håll.
Och aldrig nånsin saktat in på stegen,
Trott jag hade insett livets innehåll.

Passande text till bilden jag tog idag och mitt liv jag just nu lever i.

2010-12-14 00:33   EGW

Och så bryter vågorna mot strandens stenar, och där ligger man uppspolad, våt och andfådd! :-)

Vet inte vad det kommer sig, men jag har verkligen gott om dig!

2010-12-14 01:05   Pia-kristina

och så flaxar jag med vingarna som en skarv för att torka dem och tänker vilken väg ska jag gå, jag tror att jag går framåt, till något som ser nytt och spännande ut. Tack Ernst!

2010-12-14 01:36   EGW

Hehe, ja, det skulle förstås stå att jag har gott *hopp* om dig. Ibland är jag lite sur för att det inte går att redigera i en kommentar mer än en kvart.

Svar från Pia-kristina 2010-12-14 01:51

Jag förstod att det var det du menade..

2010-12-14 15:46   Margareta Cortés

Den bilden var synnerligen passande. Där rusar det också fram tills det plötsligt tar stopp mot något som kommer ivägen. Dags att stanna upp och ta sig en funderare på vart man är på väg.
Inte så lätt att få stopp på rusandet heller om vägen där man försöker ta en paus dessutom är isig och hal. Lätt att halka vidare eller iväg åt fel håll.